När ska vi göra det? Är det nu eller om en stund eller kanske i
morgon. Och vad menar man med det? För mig handlar det mycket om att fånga känslan
i kroppen. Skrattet, pirret eller
lugnet. Förra veckan befann jag mig på semetser. Jag älskar att sola men i nuläget har det varit nästan galet
varmt… jag har tillbringat tiden i
skuggan. När jag var liten var vi alltid på stranden, hela dagarna =) och då
var det säkert så att det som hjälpte till att hålla värmen stången var alla
stunder i vattnet. På senare år har jag
mest tyckt att det är jobbigt med sand överallt och våta badkläder… Känns det
igen kanske?
Förra veckan tog nyfikenheten och värmen över… Jag tog mig
ner till vattenbrynet och gick lite fram och tillbaka… började gå ut en bit och
sen ja, jag blev blöt och jag struntade i att det inte fanns några ombyten i
väskan. Jag hoppade och slängde mig i vågorna som ett barn och skrattade högt!
Helt underbart… känslan efteråt, så avslappnad, harmonisk och glad.
Två dagar senare på en ny strand var det dags igen. Två män
springer ut i vattnet, skrattar och tävlar
om vem som kommer först. Å tänkte jag,
jag vill också. När sprang ni ut i vattnet sist? Kom igen
nu hur länge sen var det? Ni vet, så där så det stänker på de runt omkring. Jag tog sats och sprang, visst tittade folk och de
log =) Kanske lockade jag någon annan att göra
likadant. Jag ler fortfarande. Jag levde i nuet just där och då! Mina badkrukeår är förbi =)
Hoppas du hittar ditt ”nu”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar