Jag läser just nu Malin Sävstams bok Kärleken är starkare än
döden.. Hon börjar sin bok med en dikt som heter Lyssna.. om en önskan att bara
få bli lyssnad på, ej att få ett problem löst.. Jag berättar om detta för en
kompis som jag fikar med på eftermiddagen och vi kommer in på just det, att
lyssna och ej lösa andras problem. Jag vet att hon bär på en sorg och jag vill
att hon inte ska ätas upp av denna resten av livet.. Mm jag har lite svårt för
offerkoftor. Då säger hon något klokt. Hon har sin sorg i en liten påse, stor som en hand, den finns där och hon
tittar i den ibland och låter sorgen bubbla upp med de känslor som finns och
sen stänger hon påsen igen..
Jag går hem, fortsätter med Malins bok. Malin pratar om att våga rida på vågen, ej att paddla och styra så förtvivlat.. och då slår det mig att jag både paddlar och
styr. Jo då, jag har också en sorg i en
ask, nä snarare en burk, och locket är
ordentligt stängt, fastskruvat faktiskt… för när något är över så är det över..
Malin förklarar det så klokt att när man själv är inne i sin
sorg då finns alla runt omkring men när man börjar bli varse om verkligheten
och vardagen igen då har vännerna gått vidare med sitt. Jag har
fantastiska vänner missförstå mig rätt nu =) och min burk börjar bli gammal.. I
Malins bok drabbas läsaren av hennes sorg gång på gång och hon belyser den ut
flera perspektiv.
Just nu har jag börjat skruva upp mitt lock, i burken ligger
cancern, jag brukar bara nämna den som ”när jag var sjuk”… och den här gången ska jag inte göra upp en
gång för alla, jag ska göra som min kompis, plocka fram den när den pockar på
och inte ha så bråttom att stänga locket igen. Det är inte sjukdomen i sig utan
mera personen jag blev av den, tuff och stark…och tiden efteråt som på sätt och vist stått still och på ett annat sätt rusat fram i olika projekt.
Det är ok att känna
som organisationen Ung Cancer säger. Och det är dags nu, för nya utmaningar
väntar, och de får helt enkelt samsas =) Så det är min burk och mitt lock, jag
är säker på att du har din =) .. Vågar du också lyfta på locket? Och ta del av alla känslorna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar